Stora skillnader i boendekostnad för villalån

En ny analys från Landshypotek Bank visar att andelen av hushållens nettoinkomst som går till villalånekostnader varierar kraftigt mellan olika delar av Sverige. I topp ligger Solna, där ett genomsnittligt hushåll enligt analysen lägger 41 procent av nettoinkomsten på villalånet. I andra änden finns kommuner som Åsele och Malå, där motsvarande andel uppges vara omkring 3 procent.

Kartläggningen publicerades torsdagen den 25 juni 2026 klockan 08:28 (CET).

Så har Landshypotek Bank räknat

Landshypotek Bank uppger att beräkningen bygger på aktuella bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster. Kalkylen utgår från:

• Hushåll med två inkomster
• 75 procents belåningsgrad
• 3 procents bolåneränta
• 2 procents amortering

Enligt Landshypotek Bank bygger villapriserna på genomsnitt i respektive kommun och län (Svensk Mäklarstatistik). Kalkylen gäller efter ränteavdrag och inkomsterna baseras på SCB:s statistik över medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster.

Stockholmsområdet sticker ut

I analysen pekas Stockholmsområdet ut som särskilt ansträngt när det gäller villalån i relation till hushållens inkomster. Landshypotek Bank uppger följande kommuner:

• Solna: 41 procent av nettoinkomsten
• Sundbyberg: 40 procent
• Lidingö: 32 procent

Lägst andel i flera kommuner i norr

I den lägre delen av skalan nämns flera kommuner där villalånet tar en liten del av inkomsten för en genomsnittlig villa. Landshypotek Bank uppger att det handlar om omkring 3 procent i:

• Åsele
• Malå
• Kramfors
• Överkalix
• Sorsele

Skillnader även mellan länen

På länsnivå uppger Landshypotek Bank att Stockholms län har högst andel, där hushållen i genomsnitt lägger 31 procent av inkomsterna på villalånet. Därefter följer:

• Gotlands län: 23 procent
• Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län: 22–23 procent

Lägst andel uppges Västernorrlands län ha, med i genomsnitt 11 procent.