Gymnasieutbud i Västmanland missar Skolverkets mål

Trots nya lagkrav för att anpassa gymnasieutbildningarna till arbetsmarknadens behov, väljer en majoritet av eleverna i Västmanland fortfarande högskoleförberedande program. Enligt Skolverkets senaste statistik är yrkesutbildningarna fortfarande underdimensionerade.

Enligt de senaste uppgifterna, av de 3018 elever som började gymnasiet i Västmanland 2025, valde ungefär 60 procent högskoleförberedande program, medan 40 procent valde yrkesprogram. Skolverkets mål är att uppnå en fördelning där 57 procent av eleverna går på högskoleförberedande och 43 procent på yrkesprogram.

- Trots reformen visar den nya statistiken att dimensioneringen av gymnasieskolan i länet fortfarande ligger långt från den målbild som Skolverket pekat ut, säger Kristin Lahed, regionchef på Svenskt Näringsliv i Västmanland.

Samhällsvetenskaps- och ekonomiprogrammet dominerar, medan yrkesprogram som bygg- och anläggning, el- och energi, samt fordon och transport behöver expandera för att bättre möta arbetsmarknadens krav. Även vård- och omsorgsprogrammet ligger under önskad nivå.

Statistiken visar också att i Örebro län anser nästan 47 procent av företagen att kompetensbrist utgör ett hinder för tillväxt.

- Statistiken visar att flera yrkesprogram fortfarande ligger under den nivå som Skolverket bedömer behövs, samtidigt som vissa högskoleförberedande program är större än vad planeringsunderlaget rekommenderar. Det är en utveckling som behöver följas noga i arbetet med dimensioneringen framåt, säger Kristin Lahed.

Annons

Flera kommuner har ändrat sina arbetssätt för att bättre anpassa sig och stärka samarbeten med fristående gymnasieskolor, men hittills är förändringarna i utbildningsutbudet begränsade.

- Arbetssättet kring dimensioneringen har utvecklats i flera kommuner och dialogen mellan olika aktörer har stärkts. Samtidigt ser vi i statistiken att förändringarna i utbildningsutbudet än så länge är begränsade, säger Kristin Lahed.

Utbudet av yrkesutbildningar påverkar företagens möjlighet att skaffa kompetens och ungas chanser på arbetsmarknaden. På lång sikt kan detta även påverka det lokala skatteunderlaget.

- Hur gymnasieskolans utbildningsutbud ser ut påverkar både företagens möjligheter att hitta rätt kompetens och ungas väg in på arbetsmarknaden. Det är därför en fråga som får konsekvenser för hela den regionala arbetsmarknaden, säger Kristin Lahed.

Analyserna baseras på data från läsåret 2025/26 och Skolverkets planeringsunderlag. Dessa jämförs med det faktiska utbudet i länet för att säkerställa att det finns förutsättningar att möta arbetsmarknadens kompetensbehov.