Rapporten visar nya trender i svensk nedskräpning

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. I rapporten presenteras för första gången nationella mätningar som visar hur nedskräpningen utvecklats över tid – och enligt organisationen har skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025.

Även för invånare i Köping och övriga Västmanland är frågan relevant eftersom rapporten beskriver hur nedskräpning ser ut i stadsmiljöer, längs vägar och på naturplatser i hela landet.

73 procent ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 procent av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska.

Samtidigt uppger bara en av tio att de själva har skräpat ner. De vanligaste orsakerna som anges är slöhet, brist på papperskorgar eller att skräpet uppfattats som komposterbart.

Minskning i stadsmiljö – flera plastprodukter ner

Enligt de nationella skräpmätningarna har skräpet i stadsmiljö minskat med 30 procent sedan 2023.

Exempel på föremål som enligt rapporten minskat mest i stadsmiljö:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: minus 73 procent
• Plastkorkar: minus 62 procent (efter nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: minus 62 procent
• Påsklämmor: minus 81 procent

Nikotinskräp dominerar fortfarande

Trots att antalet fimpar har gått ner är nikotinprodukter fortsatt den största kategorin skräp i svenska stadsmiljöer, enligt Håll Sverige Rent.

• Fimpar uppges stå för 46 procent av allt skräp i stadsmiljö (mätning 2025).
• Snus uppges stå för 23 procent.
• Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål utgör nikotinskräp cirka 70 procent av allt skräp som hittas i stadsmiljö.

I pressmeddelandet säger Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring: Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.

Vardagsexempel: över 1 000 skräp på väg till jobbet

För att göra siffrorna mer begripliga har Håll Sverige Rent översatt mätningen till ett vardagsexempel. På en kilometer längs trottoar eller gångbana skulle man enligt rapportens beräkning passera över 1 000 skräpföremål.

Exempel på vad som ingår per kilometer:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskad förbrukning men få tecken i skräpet

Förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskade något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Håll Sverige Rent bedömer dock att utvecklingen går för långsamt för att nå målet om en halvering till 2026.

Enligt pressmeddelandet visar skräpmätningarna 2023 och 2025 heller inga signifikanta minskningar av antalet engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet sticker ut

Rapporten lyfter även strandskräp, där skillnaderna är stora mellan olika havsområden:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand (2025), en ökning med 55 procent jämfört med 2024. Det är 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 per 100 meter). Enligt Håll Sverige Rent är 99 procent plast och en stor del kopplad till fiskeriverksamhet.
• Östersjön: median 15 skräpföremål per 100 meter strand (2025), vilket ligger under EU:s gränsvärde.

Snus vanligast i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällen var snus det vanligaste skräpet och utgjorde 25 procent av det skräp som hittades under 2025, enligt rapporten.